en hel svordomsramsa

jag mår illa, sådär nervositetsilla inför det vanliga livet igen, en veckas paus var mer än tillräckligt för att jag ska börja tvivla på var jag har alla människor igen. Mitt hår är fortfarande lila, men jag har lyckats läsa mig till att det går ut efter ett par tvättar, vilket innebär att jävlar vad jag ska tvätta det när jag vaknar sen.
 
jag orkar inte stressa just nu, jag känner varje dag hur det tar kål på mig mer och mer.

Kan man inte bara lägga sig ner och dö någonstans? det skulle lösa såååå många problem

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0