en sekund

i en sekund där trodde jag att det var borta. att jag hade varit nojig över ingenting. att jag hade fånat mej. men ack vad fel man kan ha ibland,

jag står kvar på ruta 1 å jag vet inte hur jag kommer vidare


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0